Det går framåt!

I dag blev det förhoppningsvis sista gången hos vetrinären, för att ta bort dränen.

Så här såg hon ut innan "slangarna" var utdragna.
Den rakade "fyrkanten" längst upp är där morfinplåstret har suttit.

Nu ligger Bella framför brasan och vilar, hon får ha tratt när vi inte har uppsikt över henne. Hon ska ha två olika pencilliner i 10 dagar och sedan ska Åke ta stygnen ca. två dagar senare. Sen...........kanske det blir jakt.......snart!
 

Oj oj det är så synd om mig....... å det är det ju.


Bella har gnällt sig i genom natten, det känns som om jag inte sov en blund. Bella fick vara hos vetrinären över dagen för att kollas upp, Åke hämtade henne vid 17-tiden. Jag lyckades faktiskt sova ca 3 timmar sedan jag lämnat Bella! Skönt!
När Bella ligger själv hörs inte ett ljud från henne men så fort hon uppmärksammas börjar hon pipa och gnälla. Det var en av manligt kön med rik erfarenhet av taxar, som kom med påståendet: Taxar är som när männen är förkylda......... Nu är det ju lite värre än en förkyllning och det är synd om henne! Det finns ju risk att det kan tillstöta någonting än så länge.............. hon ska börja ta pencillin i morgon och på söndagkväll ska vi ta bort morfinplåstret hon har. Förhoppningsvis ska hon äta lite av köttkrosset (hennes favo alla kategorier!!!!! i vanliga fall) i kväll, hon vägrade äta av alla dom fina (och säkert svindyra) delikatesserna som bjöds hos vetrinären. 
Nu är det hög tid att sova en 7-21 dag väntar i morgon!

I bland blir det inte som man tänkt sig.

Ja, tänk om......... jag stannat hemma och bockat av listan eller gått ut tidigare eller............
Nu fick vi tillbringa timmar hos vetrinären efter att Bella blivit biten av en annan hund. Ägaren hade aldrig varit med om att hannen betet sig så här förut, det kom som en fullständig chock! Jag fick all den stöd och hjälp som jag behövde av ägaren, bla skjus till och från vetrinären och sällskap under operationen. Tyvärr hade betten gått genom bukvägen på båda sidorna.


Äntligen hemma!

Hon har pipit bra mycket tills hon fick komma ut och kissa. Nu ligger hon i sin älskade blåa bädd i våran säng mellan oss och små gnäller bara lite någongång. I morgon ska vi tillbaka till vetrinären 8.00. Puh och stor lättnadens suck att hon är försäkrad i alla fall!